Kan man lita på AI vid verifiering av en transportör?
Ja, man kan lita på AI vid verifiering av en transportör, så länge man inte låter den gissa: företagsuppgifter ska komma från register, och transportörens dokument måste verkligen kontrolleras, även de på ett främmande språk.
Varje speditionsfirma känner igen det här scenariot. Fredag eftermiddag, lasten måste iväg och transportören är ny. Någon klistrar in hans försäkringsbrev i ChatGPT och skriver: ”kolla upp det här företaget åt mig”. Strax därefter får han ett snyggt, välordnat svar. Allt stämmer.
Och här börjar de tvivel som det talas allt högre om i branschen. Vad hände med dokumentet som vi just skickade till någon? Hur vet chatten att tillståndet är giltigt? Vad visar vi försäkringsbolaget om den här lasten försvinner?
Det är bra frågor. De gäller dock att klistra in dokument i en vanlig chatt, inte all användning av AI. Skillnaden är ungefär som mellan att fråga en bekant ”har du hört något om det här företaget?” och ett utdrag ur ett register.
Vanlig chatt kontra verifieringsverktyg
En chatt som ChatGPT, Gemini eller Claude svarar utifrån det vi klistrar in, det den har lärt sig tidigare och det den råkar hitta på internet. När den skriver att transportören har tillstånd vet vi inte om den har tittat i ett register, hamnat på en slumpmässig sida eller bara formulerat en mening som låter bra. Även när den anger en länk är det svårt att bedöma från vilken dag informationen är.
Vi byggde TLSafe annorlunda, eftersom vi själva driver en speditionsfirma och vet vad ett misstag kostar. Hos oss består en verifiering av flera steg och flera källor:
- Företagsuppgifter och momsstatus hämtar systemet från register och institutioner i 27 EU-länder, AI fastställer dem inte.
- AI verifierar dokumenten från transportören: transporttillstånd, ansvarsförsäkring (CMR Insurance) och premiebetalningsbevis.
- Beräkningar, jämförelse av nummer och bedömning enligt regler utförs av ett vanligt program, som i morgon gör det exakt likadant som i dag.
AI bedömer alltså inte om företaget är pålitligt. Den samlar in uppgifter ur dokumenten: hur länge försäkringsbrevet gäller, vem det är utfärdat för, hur stort försäkringsbeloppet är. Om det räcker avgör systemet, enligt fasta regler.
Det slutar inte där. Uppgifterna från de tre dokumenten ställer systemet mot varandra och mot företagsuppgifterna. Det kontrollerar om försäkringsbrevet är utfärdat för samma företag som vi verifierar. Det kontrollerar också om premien har betalats till det konto som anges i försäkringsbrevet, med det belopp och inom den tidsfrist som framgår av det.
Kontonumren från dokumenten jämför det med den vita momslistan (den officiella polska förteckningen över momsregistrerade och deras bankkonton). Det handlar om en enkel fråga: tillhör transportörens konto verkligen transportören, och försäkringsbolagets konto försäkringsbolaget? Om överföringen hamnade någon annanstans syns det vem kontot tillhör.
Vart och ett av dessa dokument kan var för sig se oklanderligt ut. En avvikelse syns först när man lägger dem bredvid varandra, och vid manuell kontroll saknas det oftast tid för det.
Skickade transportören det vi bad om?
En transportör från Litauen, Rumänien eller Tyskland skickar dokument på sitt eget språk. Speditören ser försäkringsbolagets logotyp, ett belopp och ett datum och utgår från att han har ett bevis på att premien är betald framför sig. Men det kan vara en faktura från försäkringsbolaget, alltså ett bevis på att premien ska betalas, inte att den har betalats. På samma sätt kommer det ibland en offert eller allmänna försäkringsvillkor i stället för ett försäkringsbrev.
Vid en skada kommer försäkringsbolaget inte att visa förståelse för en sådan lucka. Om orderdokumentationen innehåller en faktura i stället för en betalningsbekräftelse är det svårt att hävda att vi har kontrollerat att försäkringen är betald. Man kan bli utan ersättning.
Därför börjar TLSafe med den enklaste frågan: är det här över huvud taget det dokument vi bad om? Om det kommer en faktura i stället för en betalningsbekräftelse, eller en offert i stället för ett försäkringsbrev, stoppar systemet verifieringen och ber om rätt fil. Dokumentets språk spelar ingen roll här.
Nästa steg är innehållet. AI verifierar dokumentet på det språk det är utfärdat på och visar de viktigaste villkoren i översättning bredvid originalet. Speditören behöver inte kunna litauiska eller klistra in delar av försäkringsbrevet i ett översättningsverktyg för att se vad skyddet omfattar och upp till vilket belopp. Han har originalet och översättningen sida vid sida och vet därför vad han ställer sig bakom med sitt beslut.
Manipulerade försäkringsbrev förekommer också
Det finns ytterligare en sak som nästan ingen frågar om. Försäkringsbolagens krav fokuserar oftast på om dokumentet finns och om det är giltigt. Om dokumentet har manipulerats frågar de oftast inte. Men manipulerade dokument förekommer helt enkelt: ett tillagt datum, ett korrigerat belopp, en siffra överskriven med ett annat typsnitt.
Därför uppmärksammar AI i TLSafe vid varje dokument också hur det ser ut. Den letar efter tre saker:
- spår av manipulation: tillagda datum, ändrade belopp, överskrivna siffror, typsnitt eller justering som avviker från resten av dokumentet,
- markeringar som ”KOPIA” eller ”EXEMPEL” samt vattenmärken från fraktbörser, som visar att det inte är det dokument som har tagits emot från transportören,
- värden som motsäger varandra på olika sidor i samma dokument.
Ett spår av manipulation vid ett belopp, ett datum eller ett nummer ger resultatet EJ OK, och rapporten beskriver vad som väckte tvivel.
Vi påstår inte att AI upptäcker varje förfalskning. Men den granskar varje dokument lika noggrant, och inte bara när något väcker misstanke.
Och om AI gör fel?
Det kan den, och det går inte att seriöst utesluta. Därför är systemet inställt på att stanna vid tvivel i stället för att gissa.
Om skanningen är dålig och AI inte är säker markeras fältet tydligt i rapporten.
Saknade uppgifter ger aldrig resultatet OK.
Vi håller hellre tillbaka en bra transportör i onödan några minuter än släpper igenom ett problem som slutar med förlorad last eller nekad ersättning.
Man bör också se ärligt på den manuella kontrollen. Ett skrivfel i organisationsnumret, ett register som hoppades över, en sida som inte laddades, en skärmdump från förra veckan. Vid den tjugonde transportören samma dag händer det helt enkelt. Människor gör också fel, men ingen ser det, eftersom en manuell kontroll alltid ser fullständig ut.
Speditörer använder redan AI, ofta utan att företaget vet om det
Det här ämnet går inte att förbigå. En speditör som ska kontrollera ett försäkringsbrev på litauiska och har en last som väntar vid rampen tar till det som finns till hands. Oftast är det gratisversionen av ChatGPT, Gemini eller Claude på ett privat konto. Där klistrar han in försäkringsbrevet, tillståndet, ibland hela korrespondensen med transportören.
Företaget vet ofta inte om det. Det vet inte heller vilka dokument som har hamnat var. Det finns inga spår av det, och företaget har inget inflytande över vad som sedan händer med dokumenten.
Ett förbud ensamt ändrar inte mycket, eftersom behovet inte försvinner. Ett dokument på ett främmande språk måste fortfarande förstås, och tiden kommer fortfarande att vara knapp. Det är klokare att ge medarbetarna ett verktyg som företaget självt har valt. Då är det tydligt vem som behandlar dokumenten och på vilka villkor, eftersom det framgår av användarvillkoren och integritetspolicyn. Och varje verifiering lämnar en rapport i företaget, inte en konversation på någons privata konto.
Vad som finns kvar när en skada inträffar
Så länge lasten kommer fram frågar ingen hur transportören kontrollerades. Frågorna börjar vid en skada. En skärmdump av en konversation med en chatt hjälper då inte mycket, eftersom den inte visar vad som kontrollerades, när och enligt vilka regler.
Efter en verifiering i TLSafe finns en PDF-rapport kvar med datum och klockslag för kontrollen och resultatet inom fem områden: företagsuppgifter, momsstatus, transporttillstånd, ansvarsförsäkring (CMR Insurance) och premiebetalningsbevis. I sidfoten anges versionerna av instruktionerna för AI, bedömningsreglerna och systemet. Om det uppstår en tvist går det att visa enligt vilka regler resultatet togs fram.
Rapporten lägger vi i orderdokumentationen. Vi garanterar inte att rapporten avgör varje anspråk mot försäkringsbolaget, eftersom det beror på försäkringsvillkoren och omständigheterna kring skadan. Däremot ger den svar på den första fråga som då ställs: vad kontrollerades och när?
Sex frågor vid bedömning av ett verktyg
Det spelar ingen roll om vi säger att AI ”hjälper” eller att den ”verifierar”. Det avgörande är om man vet vad resultatet bygger på. Innan du litar på ett verktyg, även vårt, fråga:
- Vem fastställer företagsuppgifterna: ett system som hämtar dem från register och institutioner, eller AI som formulerar ett svar?
- Känner verktyget igen att transportören har skickat ett annat dokument än det vi bad om?
- Klarar det ett dokument på ett främmande språk, och visar det översättningen bredvid originalet?
- Jämför det dokumenten med varandra, och uppmärksammar det spår av manipulation?
- Vad händer när något inte kan bekräftas, och vad finns kvar i orderdokumentationen efter verifieringen?
- Har företaget valt det här verktyget, eller använder varje speditör sitt eget?
Det slutliga beslutet fattas av en människa. Resultatet OK eller EJ OK är en vägledning baserad på register och dokument, inte en dom. Speditören känner transportören, lasten och kunden. Och när en formulering i försäkringsbrevet väcker tvivel ringer han försäkringsbolaget.
AI fattar inte beslutet åt honom. Den tar över avskrivandet, översättandet och jämförandet av uppgifter, alltså den del av arbetet där det är lättast att göra fel.